Lista över radioprogram

Sedan 2001 har jag producerat mer än 300 sändningar i Sveriges Radio, och medverkat i många olika program. Bland mina uppdrag märks:

  • Nyhetsreporter och nyhetspresentatör i Vetenskapsradions morgonsändningar
  • Vikarierande nyhetschef Vetenskapsradion
  • Programledare och producent Vetenskapsradions veckomagasin
  • Producent och redaktör Vetandets värld
  • Producent och programledare Vetandets världs gränstrakter
  • Redaktör och programledare Vetenskapsradion Forum Producent och programledare för Under stjärnorna, en sommarserie om Tycho Brahe och ny astronomiforskning
  • Medverkat med inslag i program som Studio ett, Vetenskapsradion Samhälle, Vetenskapsradion Humaniora, Vetandets värld IT med flera

Radioprogram i urval

2001

3 april

Vetandets värld. Giftmord i deckare. Sändes även i repris den 27 april 2001, 13 oktober 2001 och 3 november 2006.

20 april

Vetandets värld. Striden om lappmarken. Sändes även i repris den 28 maj. 

1 oktober

Vetandets värld. Antinazisten i Sommarhagen – om den okände Peterson-Berger. 

30 oktober

Vetandets värld. Att lära sig bli mamma. Om modern mammautbildning.

2002

4 mars

Vetandets värld. Sveriges rikaste man och hans sommarstuga. Reportage om Fredrik Bünsow och Villa Merlo i Timrå utanför Sundsvall.

30 april

Vetandets värld. En dödskalle på skrivbordet. Om rasbiologin i Sverige och dess arv.

20 september

Vetandets värld. Lukter och dofter; kemi och psykologi.

30 december

Vetandets värld. Ljus i vårt hus – en serie om energi. Spillvärme.

2003

24 februari

Vetandets värld. Vetenskap på drift. Rapport från den vetenskapliga konferensen AAAS i Denver.

3 mars

Vetandets värld. Skyfall, stormar och sjunkna städer? Om väderprognoser för de närmaste 100 åren.

21 mars

Vetandets värld. Landet mellan Eufrat och Tigris.
Den europeiska kulturens vagga stod i det land som i dag är Irak. Här finns över 6000 år gamla kulturer - sumerernas, babyloniernas och assyriernas riken. Här föddes skriftspråket, här skrevs världens första skönlitterära verk, Gilgamesh-eposet, och här utvecklades vetenskapen. Nu finns risken att ovärderliga kulturskatter förstörs i det pågående kriget.
Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson vid Umeå universitet, författaren och Irakkännaren Sigrid Kahle och arkeologen Hans-Åke Nordström vid Uppsala universitet talar om områdets kulturhistoria och utvecklingslinjer in i det moderna Europa. Direktsändning från Uppsala. Sändes på mångas begäran i repris den 2 april.

2004

16 januari

Vetandets värld. Om samlingarna på Telemuseum.

30 januari

Vetandets värld. Arkeologi och kolonialism.

Datum saknas

Vetandets värld. Inte en droppe judiskt blod.

26 februari

Vetandets värld. Den vilda jakten på kometen. Direktsändning från Observatoriemuseet i Stockholm.

15 mars

Vetandets värld. Sex och Strindberg – Skandinavienforskning vid Stilla havet. Reportage från institutionen för skandinaviska studier vid University of Washington i Seattle.

Datum saknas

Vetandets värld. Kyrkplundringarna i Norrland.

31 maj

Vetandets värld. Kärringkurer och vetenskap - en historia om kvacksalveri.

15 juni

Vetandets värld. Jiddischforskning i Nordeuropas Jerusalem. Före andra världskriget var jiddisch en självklar del av Europas kulturella smältdegel. Det var vardagsspråk för 11 miljoner människor och ett viktigt kulturspråk inom litteratur, konst, musik och film. Men miljoner jiddischtalande föll offer för nazismens och kommunismens bödlar. I Vetandets värld besöker vi Litauens huvudstad Vilnius, som före kriget kallades för Nordeuropas Jerusalem. Här finns ett nyetablerat Jiddisch-institut knutet till universitetet där forskare dokumenterar de sista jiddischtalarna i regionen. Många av dem bor fattigt i små byar i Litauen, Polen och Vitryssland. Professor Dovid Katz och Olga Bliumenzon berättar om arbetet med att bevara de tystnande rösterna. Dessutom träffar vi tyska forskare som håller på att skapa en digital språkatlas över jiddischspråkets olika dialekter - 6000 timmar av ljudinspelningar ska läggas ut på internet.

9 augusti

Vetandets värld. Krigarna från Krim. Reportage om karaimerna i Litauen.

31 augusti

Vetandets värld. De medeltida näverbreven.

Datum saknas

Vetandets värld. Norrlands pyramider. Reportage om flottningsepoken från Umeå.

 12 oktober

Vetandets värld. Ett folkhem i masonit. Jonas Fröberg berättar om ett klassiskt byggnadsmaterial utifrån sin bok.

8 november

Vetandets värld. Ingen ro i graven. Om vurmen för kungliga gravöppningar. Sändes även i repris den 13 november.

29 november

Vetandets värld. Mysteriet Conan Doyle - en berättelse om Sherlock Holmes pappa.

 21 december

Vetandets värld. Riv hela stan! Om konflikter och utopier i Stockholm. Åke Abrahamsson berättar utifrån sin nya bok. Sändes även i repris den 25 december.

2005

4 januari

Vetandets värld. De utvalda. Om Svenskt Biografiskt Lexikon.

10 januari

Vetandets värld. Påfågelsblomman – en berättelse om slavhandel i Västindien. Ur inledningen till programmet:Växter berättar märkliga historier. Som påfågelsblomman i Västindien. Påfågelsblomman har inte fått någon status i historien på samma sätt som kakao, potatis, kinin, kaffe eller te. Den flammande gul-röda blomman är en medicinalväxt som kan användas som abortmedel. Den kunskapen tillägnade sig de slavkvinnor som fördes till de karibiska öarna från Västafrikas kust på 1600- och 1700-talen. Enligt flera källor använde de  sig av växten för att stoppa graviditeter. Var det ett uppror mot slaveriet i det tysta? Ville de rädda barnen från att födas till ett liv i fångenskap? De frågorna har Londa Schiebinger ställt sig i sin forskning. Hon är professor i vetenskapshistoria vid Stanford-universitetet i Kalifornien och har just kommit ut med en bok om den här okända historien.

Datum saknas 

Vetandets världs gränstrakter. Interaktionsdesign.

21 mars

Vetandets värld. Babylon i ruiner.

Datum saknas

Vetandets världs gränstrakter. Synen på naturläkemedel. På senare år har naturläkemedel blivit alltmer accepterat inom hälso- och sjukvården, och i Sverige köper vi redan johannesört, kamomill, röd solhatt och andra preparat för en dryg miljard kronor varje år. Vad beror trenden på? Om man jämför med ett land som Sydafrika - hur ser man på naturläkemedel och traditionella mediciner där? Och var går gränsen mellan vetenskap och humbug?  Vi hör Ernst Brodin, farmakolog vid Karolinska institutet, och Anette Wickström, medicinsk antropolog vid Linköpings universitet, i ett spännande samtal.

11 maj

Vetandets världs gränstrakter. Ikonen Albert Einstein.

9 september

Vetandets världs gränstrakter. Hotet från fågelinfluensan. I säsongens första Gränstrakter diskuterar infektionsexperten Björn Olsen och historikern Dick Harrison fågelinfluensan. Är det början till den världsomspännande pandemi som forskare varnar kommer förr eller senare? Under sensommaren har viruset fortsatt spridas i Asien och det har även nått till den europeiska delen av Ryssland. Hur ser situationen ut just nu? Vad har fågelinfluensan för historia och vad finns det för likheter med andra större farsoter under det senaste seklet, som spanska sjukan och Hongkong-influensan? Björn Olsen är professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet och läkare i Kalmar och har just återvänt från en forskningsexpedition till Sibirien med färska data om fågelinfluensans naturliga förekomst där. Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har ägnat sig åt farsoters historia, och bland annat skrivit en bok om digerdöden. Sändes även i repris den 11 september.

23 september

Vetandets världs gränstrakter. Livets ursoppa. Med Roland Poirier Martinsson och Per Ahlberg. Sändes även i repris den 25 september.

 7 oktober

Vetandets världs gränstrakter. Utopier och vetenskap. I Vetandets världs gränstrakter möts naturvetare och humanister varannan fredag. I dag handlar det om utopier och dystopier med Merete Mazzarella, Esko Valtaoja och Ronny Ambjörnsson. Drömmar och mardrömmar om framtiden har alla, men i tillspetsad form finns de nedpräntade som utopier och dystopier. Behövs de för en kreativ forskning, och var hittar vi dagens framtidsbilder? Finns det någon skillnad mellan humanister och naturvetare? Merete Mazzarella är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och verkar som skönlitterär författare, senast med samlingen November. Esko Valtaoja är professor i astronomi i Åbo och aktuell på svenska med boken Hemma i världsrymden. Ronny Ambjörnsson är professor emeritus i idéhistoria vid Umeå universitet och har skrivit boken Fantasi åt makten! som är en genomgång av utopier i historien. Sändes även i repris den 9 oktober.

21 oktober

Vetandets världs gränstrakter. Har vi råd med bilen i framtiden? Har vi råd med bilen i framtiden när oljeresurserna avtar och forskare varnar för klimatförändringar? Det diskuterar Gunnar Lindstedt, ekonomijournalist på Veckans affärer och aktuell med boken "Olja, jakten på det svarta guldet när världens oljekällor sinar", och Marie Thynell, fil. dr. i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet. Gunnar Larsson, tidigare forskningschef på Volvo medverkar också direkt från bilmässan i Tokyo.

Datum saknas

Vetandets världs gränstrakter. Godhjärtade kloner och känslosamma läkare - om medicin och skönlitteratur. I veckans upplaga av Vetandets världs gränstrakter blir det en diskussion om hur medicinsk vetenskap skildras i skönlitteraturen, och om romaner kan göra vården bättre. Litteraturvetaren Kerstin Bergman och läkaren Christer Petersson samtalar. Skönlitteratur har blivit ett verktyg i vården på senare år. Kan det göra vården bättre? Och finns det kunskaper att hämta ur skönlitteraturen som inte ens går att få fram med naturvetenskapliga metoder? Tankar om vårt minne, smärtsamma upplevelser och trauman? Och vad händer när medicinsk teknik som ännu inte är verklighet tas upp i fiktionen? Ett exempel är kloning av människor, som i höst förekommit ymnigt, bland annat i filmen The Island och i Kazuo Ishiguros roman Never let me go. Vad säger läkarna och litteraturvetarna? Christer Petersson, docent och distriktsläkare i Växjö diskuterar med Kerstin Bergman, litteraturvetare vid Lunds universitet.

18 november

Vetandets världs gränstrakter. Om provrörsbefruktning. Sändes även i repris den 20 november.

2 december

Vetandets världs gränstrakter. Hur öppen är svensk forskning? Enligt ett nytt förslag ska forskningsresultat som tagits fram i samarbete mellan högskolor och företag, myndigheter eller andra finansiärer kunna hemligstämplas i fem år. Vad får det för följder för spridningen av nya rön? Strängare sekretess ska ge fler patent och öka möjligheten att kommersialisera forskningsresultat. Ändringen är också en förutsättning för att svenska forskare ska kunna deltaga i EU-projekt. Men vad betyder det för möjligheten att granska forskning, och riskerar man inte att viktiga rön hamnar i byrålådan hos företag trots att forskningen betalats med skattemedel? Hur ser mönstret ut på andra håll inom humaniora och samhällsvetenskaper? Blir forskningen hemligare även där? Medverkande: Marianne Levin, regeringens utredare och professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Ursula Hass, vicerektor vid Linköpings universitet. Sven Widmalm, idéhistoriker och professor vid Linköpings universitet.

16 december

Vetandets världs gränstrakter. Den nya synen på alternativmedicin. Den 9 december invigdes ett nytt centrum för integrativ medicin på Karolinska Institutet. Men vad ska utforskas där? Bakgrunden till det nya Osher centrum för integrativ medicin är en amerikansk donation. Akupunktur, hälsokost, placeboeffekter och örtmedicin nämns bland de forskningsområden som kan komma att utforskas. Men var går gränsen för vetenskapen? Medverkande: Mats Lekander, psykolog och tf föreståndare vid centret. Jesper Jerkert, universitetsadjunkt och ordförande Föreningen Vetenskap och Folkbildning. Motzi Eklöf, medicinhistoriker vid Linköpings universitet.

2006

30 juli

Under stjärnorna. Synen på stjärnhimlen
För drygt 430 år sen kom astronomen Tycho Brahe till det vindpinade Ven i Öresund. Där byggde han dåtidens modernaste observatorium. Hur har synen på rymden förändrats sedean dess, och vad har vi för förhållande till stjärnhimlen? Vilka upptäckter kan göras med de nya teleskopen? Kommer vi att kunna se jordliknande planeter i andra solsystem? Astronomerna Bengt Gustafsson, Maria Sundin och Arne Ardeberg diskuterar i renässansträdgården vid Uraniborgs slott tillsammans med Vetenskapsradions Nils Johan Tjärnlund. Martin Alm från Tycho Brahe-museet berättar om det underjordiska observatoriet Stjärneborg.

6 augusti

Under stjärnorna. Tycho Brahes världsbild och universums död
På ön Ven i Öresund formulerade Tycho Brahe sin världsbild, där han satte jorden i centrum, och de andra planeterna i banor kring solen. Hans drivkraft var att förstå världsalltets uppbyggnad. Finns samma drivkraft hos dagens forskare, och vad tänker de om universums uppbyggnad. Vad kan man säga om vårt solsystems framtid, och om universums öde? Astronomerna Bengt Gustafsson, Maria Sundin och Arne Ardeberg diskuterar med Vetenskapsradions Nils Johan Tjärnlund. Martin Alm från Tycho Brahe-museet berättar om Tycho Brahes okända syster, Sophie Brahe.

13 augusti

Under stjärnorna. Väntar en ny rymdkapplöpning?
Står vi inför en ny rymdkapplöpning? Länder som Kina, Japan och Indien satsar stort på rymdforskning, USA har bemannade Marsfärder som uttalat mål, och Europa ökar också sina ansträngningar . Står vi inför en era av mer samarbete i rymden, eller en ny imperialistisk epok? Vad ska vi ha bemannade rymdfärder till? Astronomerna Bengt Gustafsson, Maria Sundin och Arne Ardeberg diskuterar i renässansträdgården vid Uraniborgs slott tillsammans med Vetenskapsradions Nils Johan Tjärnlund. Martin Alm från Tycho Brahe-museet berättar om Tycho Brahes intresse för alkemi och astrologi.

25 augusti

Vetandets värld. Att begrava kärnavfall.Planen är att det svenska kärnavfallet ska begravas omkring 500 meter ner i urberget isolerat för all framtid. Den första kapseln beräknas kunna sänkas ned om drygt tio år, förmodligen i Oskarshamn eller i Östhammar. Men det dröjer länge innan slutpsalmen tonar ut. Inte förrän tidigast på 2070-talet räknar experterna med att bergstunnlarna kommer att förseglas för gott. I dagens Vetandets värld undrar vi hur slutförvaringen ska fungera, om den är säker, och om det finns nya, bättre metoder som inte utreds. Och vilka krav ställs på planeringen när de ingenjörer som ska kasta den sista skyffeln mull ännu inte ens är födda? Sändes även i repris den 27 augusti.

27 september

Vetandets värld. Pekingmänniskans hemligheter. För 80 år sedan presenterades fynd av människotänder på en konferens i Kina. Det väckte stor sensation och spreds som en löpeld genom världspressen. Några forskare ansåg att man hade hittat resterna av världens äldsta förmänniska, Pekingmänniskan. Bakom upptäckten fanns en svensk-österrikisk forskare, Otto Zdansky, men han glömdes snabbt bort. Nu har vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr kartlagt historien om Pekingmänniskan, en berättelse rafflande som en deckare. I dagens Vetandets värld berättar han om den märkliga historien, och vi får också besöka de enda resterna av Pekingmänniskan, som finns på ett museum i Uppsala. Inspelat på Evolutionsbiologiska museet i Uppsala.

24 oktober

Vetandets värld. Barnläkekonstens fader. I Vetandets värld får vi följa med till de gamla universitetskvarteren i Uppsala där barnläkaren och författaren Iréne Sjögren berättar om en världspionjär inom barnmedicinen. På 1700-talet var barnadödligheten enormt hög i Sverige. Det var en utbredd uppfattning även bland läkare att barn var så bräckliga varelser att hälften av dem måste dö innan de uppnådde vuxen ålder. En läkare motsatte sig den uppfattningen: Nils Rosén von Rosenstein. Han omkullkastade gamla teorier och förespråkade i stället förebyggande behandling, god hygien och näringsriktig kost både för barn och vuxna. Råd som låter förbluffande moderna, så varifrån hämtade Rosén sina idéer?

2007

14 februari

Vetandets värld. Ricin i paraplyet och tallium i teet. Om politiska giftmord. Sändes även i repris den 18 februari.

 2008

Arvet efter Habsburg. En miniserie i tre delar.

I november 2008 är det 90 år sedan Europas urkatastrof, det första världskriget, tog slut. Det innebar också slutet för dubbelmonarkin Österrike-Ungern, som då var Europas näst största statsbildning.

Det var en mångkulturell smältdegel med oerhört blomstrande kultur och vetenskap. Samtidigt fanns många pyrande nationalistiska konflikter.

Efter freden ritades den politiska kartan om på ett dramatiskt sätt. Nya stater föddes som Tjeckoslovakien, Polen och Ukraina, och i Wien tvingades den Habsburgska kejsarfamiljen överge tronen efter nära 600 år vid makten.

I en serie på tre program berättar Vetenskapsradions Nils Johan Tjärnlund om första världskriget och arvet efter Habsburgmonarkin i dagens Europa, och i en exklusiv intervju får vi möta den snart 96-årige Otto von Habsburg, rikets siste kronprins och son till den siste kejsaren.

Otto von Habsburg berättar om sitt dramatiska liv som helt präglats av första världskriget och monarkins fall. Hans första minnen går ända tillbaka till krigsutbrottet 1914. Han har också varit aktiv i kampen mot Hitler och nazismen, förhandlade med Roosevelt och Churchill för att främja Österrike efter andra världskriget och var en av frontfigurerna i kampen mot kommunismen och järnridån. Fortfarande i dag är han engagerad i Europapolitiken och besökte så sent som i somras Georgien.

Vi möter också historikerna Kristian Gerner och Brigitte Hamann och Svenska Dagbladets Centraleuropa-korrespondent Richard Swartz med flera.