Norrländska herresäten

Intresset för norrländsk herrgårdskultur väcktes tidigt. I släkten fanns anknytning till många norrländska bruksmiljöer, främst Galtström och Långvind, och en släktgren bodde på 1700- och 1800-talen på ett av Medelpads äldsta herresäten, Orsil. En annan upplevelse som etsat sig fast var när jag som sjuåring besökte Voxna herrgård i Hälsingland.


Redan år 1993 började jag samla material ur olika arkiv, men det var först 2003 som arbetet med en bok kom igång mer systematiskt och jag inledde ett samarbete med Bokförlaget Prisma (nuvarande Norstedts).
omslag norrländska herresäten mindre


Ett okänt Norrland

Ambitionen med boken är att skildra en dimension av Norrland som sällan beaktats. Det var på de norrländska herrgårdarna som några av Sveriges ledande affärsmän levde stora delar av året. Där fördes ett representativt liv med affärsdelegationer från utlandet, furstliga besök och kulturella evenemang.
Strömsholm mindre

De fysiska anläggningarna, herrgårdarna med sina parker och orangerier, symboliserade den spirande framtidsoptimismen. De stod också för en ny europeisk kultur: främmande arkitektur, sällskapsliv, musik, konst och litteratur. Flera ledande kulturpersonligheter levde herrgårdsliv i Norrland, som Franz Berwald, August Blanche och Ludvig Nordström.

Samtidigt var herrgårdarna egna sociala rum, med en stark hierarki och tydliga klasskillnader. Sågverkens arbetare kunde inte utan vidare beträda herrgårdens domäner. Vid bemärkelsedagar tog sågverkspatronen emot högstämda hyllningar på herrgårdens balkong och vid begravningar kantade arbetarna allén och stod med sänkta huvuden när kistan defilerade.

Det här är en berättelse om Norrland som är tidigare outforskad.