Pilgrimspodden
Lyssna gärna på "I spåren av Sankt Olav – Pilgrimspodden". Här berättas om Sankt Olavsleden, som går från kust till kust mellan Selånger och Trondheim. Under medeltiden var Sankt Olavsleden en av Europas viktigaste pilgrimsleder.
I programmen får vi en vidgad förståelse för hur det gick till när Norden kristnades och hur legenden om Sankt Olav kom till. Här ges aha-upplevelser som visar hur och varför det historiska arvet kopplat till Sankt Olav påverkar oss än idag. En röd tråd är Selångers, Mellannorrlands och Trøndelags roll i historien – själva navet för pilgrimsleden till det medeltida Nidaros.
Sammanlagt tio avsnitt spelades in under år 2019. Flera program spelades in live på Selånger Pilgrimscenter. Publiken fick möta experterna i ett populärvetenskapligt format, en "talk show". Programledare: Nils Johan Tjärnlund, vetenskapsjournalist och författare och själv född och uppväxt i Selånger.
I det första avsnittet handlar det om pilgrimsturism, ett växande fenomen. Vi träffar Mats Nilsson, forskare i kulturgeografi vid Karlstads universitet, som har undersökt orsakerna till att pilgrimsvandringar blir allt populärare. Vilka motiv driver människor att gå en pilgrimsvandring och vad man kan lära sig av en pilgrimsvandring – kan det bli en nystart i livet? Vi diskuterar också om Sankt Olavsleden kan bli Nordens motsvarighet till succésagan i Sydeuropa, pilgrimsleden till Santiago de Compostela i Spanien, som nu har hundratusentals besökare varje år.
Vi möter också två av eldsjälarna i arbetet med att utveckla Sankt Olavsleden: Bror Holm, kyrkoherde i Selångers församling, och Helene Westerlind, diakon i Selångers församling. Selånger är en bygd med framtidstro och det har bland annat uppförts två nya kyrkor i modern tid. Sommaren 2018 invigdes dessutom Selånger Pilgrimscenter intill den medeltida kyrkoruinen. En dröm är att få besök av påve Franciskus.
Under medeltiden var Olav den helige Nordens populäraste helgon och det gjordes många skulpturer och målningar som spelade en viktig roll för dåtidens människor. Det fanns ingen tv, ingen radio eller andra massmedia, men den kyrkliga konsten skapade en närhet till de himmelska krafterna och ingav hopp om framtiden. Programmet spelas in på Historiska museet i Stockholm i den så kallade landskyrkan som är en rekonstruktion av hur en enklare medeltidskyrka kunde se ut. Museet har världens största samling av medeltida Olavsbilder. Medverkande: Anne Lidén, fil. dr. i konsthistoria vid Stockholms universitet.
I det tredje avsnittet hör vi om vad förtroliga biktsamtal kan avslöja om relationen mellan kyrka och kungamakt under medeltiden. Under medeltiden satte kyrkan sin prägel på samhället och vardagslivet på ett sätt som kanske är svårt att föreställa sig i nutiden. Kyrkan var en politisk maktfaktor och bidrog till att utveckla det politiska tänkandet. Historikern Biörn Tjällén berättar bland annat om den roll helgonkulten och vallfartsorter hade för att legitimera politisk makt och status. Ett exempel är Olavskulten som formades runt Sankt Olav med pilgrimsfärder till Nidaros, och ett annat exempel kulten av Sankt Erik som växte fram i Uppland i slutet av 1100-talet. Medverkande: Biörn Tjällén, historiker vid Mittuniversitet i Sundsvall.
I kustlandet runt dagens Sundsvall finns en exceptionell rikedom av stora gravar och fynd från järnåldern. Högom, Maland och Nolby är platser som visar på en koncentration av makt och status. Vad berättar fynden om människorna och livet som levdes här för 1500 år sedan? Hur såg kontakterna ut mellan kustlandet och Mälardalen, Norge och andra områden i Europa? Och vilken betydelse hade dessa platser under övergången till kristen tid då kung Olav landsteg i Selånger på sin sista färd? Medverkande: Margareta Bergvall och Ola George, arkeologer från Västernorrlands museum.
I detta avsnitt av Pilgrimspodden besöker vi Östersund och hör om höjdpunkter och framtidsvisioner för Sankt Olavsleden. Här finns en tusenårig historisk tradition, storslagen natur och omväxlande landskap som lockar vandrare från hela världen. Pilgrimsleden håller på att utvecklas till en ekonomisk motor och inger framtidstro, inte minst i Norrlands inland. I programmet berättar projektledaren Putte Eby och projektsamordnaren Marica Hamberg om arbetet med att utveckla Sankt Olavsleden och avslöjar några höjdpunkter och dolda pärlor.
Från Medelpads östra kustlandskap finns 19 kända runstenar, vilket är den största koncentrationen norr om Dalälven. En av de mest kända runstenarna finns utmed Sankt Olavsleden i Jämtland: Frösöstenen från mitten av 1000-talet, som berättar om att Jämtland blivit kristnat. Vad berättar runstenarna om livet under vikingatiden och om övergången till kristen tid? Medverkande: Magnus Källström, docent i nordiska språk och runforskare vid Riksantikvarieämbetet som just nu arbetar med en vetenskaplig kartläggning av Medelpads runstenar.
Det var i Selånger som helgonkungen Sankt Olav enligt legenden landsteg på sin sista färd år 1030. Den skyddade hamnen, kallad S:t Olofs hamn, och månghundraåriga handelstraditioner gav platsen en framstående ställning. En stenkyrka vigd till Sankt Olav, den nuvarande ruinen, började uppföras troligen under 1200-talets första hälft. I kyrkan förvarades huvudexemplaret av Hälsingelagen. I närheten låg också Medelpads enda medeltida kungsgård. Vad vet vi idag om medeltidens Selånger och dess blomstring? Medverkande: Leif Grundberg, fil.dr., överintendent vid Statens maritima och transporthistoriska museer.
Leif Grundberg och Nils Johan Tjärnlund med en skiss av det medeltida Selånger.
Kung Olav Haraldsson – som helgon Sankt Olav – var en av vikingatidens härskare och deltog både i krig och plundringståg. Hur representativ var Olav för sin tids samhälle? De senaste årens forskning och arkeologiska utgrävningar ger en ny bild av vikingatidens kända och okända härskare. Exempelvis tillhörde många av de rikast utsmyckade gravarna kvinnor. I ett spännande samtal möter vi Anna Lihammer, arkeolog, och Ted Hesselbom, chef för Sigtuna museum, som skriver om vikingatiden, men som också skriver historiska deckare tillsammans.
Det är dags för en djupdykning i medeltidens vardagsliv i Mellannorrland. Hur tedde sig livet på bondgårdarna? Vad vet vi om jordbruk, hantverk och om hur man bodde och levde? Och vad kan forskningen avslöja om människors resande och om vägar och kommunikationer på den tid då pilgrimsleden till Nidaros blomstrade? Vi möter arkeologerna Anna Lagerstedt och Ylva Stenqvist Millde som berättar om sin forskning om medeltida vardagsliv i bondesamhället i ett spännande samtal med Nils Johan Tjärnlund.
Hur kan forskning om klimatförändringar hjälpa oss att bättre förstå den historiska utvecklingen? Vad vet vi idag om klimatet i Norden för tusen år sedan då kung Olav landsteg i Selånger på sin sista färd mot Norge? Medverkande: Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia, medeltidshistoriker och klimathistoriker, Stockholms universitet.